Kom bort till fönstret, min lilla darling, jag skulle vilja försöka spå dig i handen. Jag brukade tro att jag var någon slags zigenarpojke tills jag lät dig följa mig hem. Det är tid för oss att börja skratta och gråta och gråta och skratta åt allt en gång till. Du vet ju att jag älskar att bo med dig, men du får mig att glömma så väldigt mycket. Jag glömmer bort att be för änglarna och då glömmer änglarna att be för oss.